Två personer nära varandra i varmt motljus, ansiktena bortvända

Brevet

Det jag aldrig sa högt

Jag trodde länge att kärlek var något stort som hände en gång. Det var det inte. Den kom i småsaker, varje dag, och jag hann aldrig säga det medan det pågick.

Du frågade en gång vad jag tänkte på. Jag sa ingenting. Jag tänkte på att jag ville göra det här i trettio år till, och att det lät för stort att säga på en tisdag.

Så jag säger det nu i stället. På en sida du kan öppna när du vill.

Din

Löftena

Jag lovar att ta den kalla sidan av sängen från och med nu.

Jag lovar att fråga vad du tänker på, även när jag tror att jag redan vet.

Jag lovar att aldrig somna först.

Jag lovar att säga det medan det pågår. Inte efteråt.

Skrivet en tisdag

Och sedan

Sidan ligger kvar

Öppna den i kväll, om ett år, och om tio. Den säger samma sak varje gång, och jag menar den varje gång.

J